Människoliv är otänkbart utan syre. Hur trivialt detta uttalande än kan låta är de processer som hjälper till att transportera syre från den omgivande luften till en mängd olika kroppsceller komplexa (de Marees, 2003). På grund av avståndet mellan kroppens celler och den omgivande luften behöver människokroppen speciella och komplexa transportsystem, i form av andningsorganen, det kardiovaskulära systemet och blodtransportmediet, för att säkerställa en adekvat tillförsel av syre. Många delar av kroppen är involverade i andningen, som...

Andning – Anatomi:

Övre luftvägarna i huvudområdet:

• Näshålan

• Svalg

• Struphuvud

Nedre luftvägarna i bålområdet:

• Luftrör (luftrör)

• Trakealgrenar (bronkier)

• Lungalveoler (alveoler)

Näshålan:

De två näshålorna är uppdelade i två delar av nässkiljeväggen och separerade från munhålan av gommen. Inuti är ytan klädd med slemhinnor och täckt med cilierade hårstrån (Fuchs & Reiß, 1990).

Andningsfunktioner i näshålan:

• Uppvärmning av andningsluften till upp till 35-37°C genom slemhinnorna, som är kraftigt tillförda med blod

• Befuktning av andningsluften för att förhindra att följande andningsstrukturer torkar ut

• Rengör luften vi andas, genom slemhinnor och flimmerhår, från damm och andra små främmande kroppar

Svalg:

Svalget är en cirka 10-15 cm lång muskulös, rörliknande struktur som är kantad med slemhinnor och förbinder vår mun och näsa med maten och luftstrupen (de Marees, 2003). Svalget mynnar också ut i struphuvudet, som har sin egen funktion.

Struphuvud:

Strupstrupen som gränsar till svalget består av flera brosk (sköldkörtelbrosk, krikoidbrosk, arytenoidbrosk x 2), som tillsammans med bentungskelettet bildar struphuvudet (Fuchs, 1995).

Andningsfunktion i struphuvudet:

• Passage för andningsluft då den förbinder övre och nedre luftvägarna

• Skyddar de nedre luftvägarna genom en skyddsreflex (hosta)

Luftrör (luftrör):

Detta är en 10-15 cm lång rörliknande struktur som ligger framför matstrupen. Upp till 20 hästskoformade broskstag styvar upp luftstrupens vägg, som delar sig i de två huvudbronkerna i nivå med den fjärde bröstkotan (de Marees, 2003).

Bronkier och alveoler:

De två huvudbronkerna öppnar sig i de två lungorna till höger och vänster. Där delar de sig i allt mindre grenar (bronkioler). Vid de terminala bronkerna finns kanaler som har små, tunna, skalliknande utbuktningar (alveoler eller alveoler). Dessa cirka 300 miljoner alveoler är omgivna av ett tätt sammansatt nätverk av lungkapillärer som är ansvariga för gasutbytet (Levine / Stray-Gundersen, 1997).

Funktionsprincipen för lungorna och gasutbytet:

För att kunna utföra gasutbyte snabbt och tillräckligt och för att nå alla vävnadsstrukturer, finns två huvudmekanismer i arbete hos människor:

• Snabb transport av gas genom rörelse av gaser eller vätskor.

Detta avser transport av gaser genom luftvägarna. Genom det bälgliknande systemet (lungor, bröstkorg, andningsmuskler).

• snabb transport av gaser genom kärlsystemet genom hjärtat, som fungerar som en ventilpump (de Marees, 2003).

• Det relativt långsamma gasutbytet genom diffusion mellan alveoler och kapillärer eller kapillärer och celler. För att gasutbytet ska kunna utföras så snabbt och i tillräckliga mängder vid dessa punkter hålls diffusionsavstånden korta (1/1000 mm och mindre) och utbytesytorna är stora (lungkapilläryta = ca 100m² / muskelkapilläryta = ca 600m²)(Levine / Stray -Gundersen, 1997).

Bröstkorgen (thorax) består av bröstbenet, revbenen och bröstryggen. Revbenen kan förflyttas genom ledförbindelser mellan revbenen och ryggraden. Detta gör att det inre av bröstkorgen blir större eller mindre (de Marees, 2003).

Den aktiva processen med inandning (inspiration) sker genom sammandragning av diafragman och de yttre interkostala musklerna. Dessa sammandragningar gör att det inre av halsen expanderar och skapar därmed ett undertryck, vilket resulterar i att lungorna fylls med luft. Luften vi andas in har vanligtvis en syrehalt på 20,9 %. I alveolerna diffunderar dessa syrepartiklar in i blodet och når cellerna där de metaboliseras. Nedbrytningsprodukterna, som koldioxid, släpps tillbaka till blodet av kapillärerna på cellerna och transporteras till lungorna. Den passiva utandningsprocessen uppstår när musklerna slappnar av. Detta åtföljs av en minskning av storleken på det inre av bröstkorgen och utsläpp av gaser från lungorna (de Marees, 2003).

När man andas djupt, som vid fysisk ansträngning, är förutom de ovan nämnda elementen även de så kallade hjälpandningsmusklerna (cervikala muskler, bröstmuskler, främre serratusmuskler) involverade i inspirationen. Detta är fallet så snart kroppen kräver en ventilerad luftvolym på 50 l/min eller mer (de Marees, 2003).

Under utandning hjälper magmusklerna och de inre interkostalmusklerna till att krympa det inre av bröstkorgen och på så sätt säkerställa tillräckligt gasutbyte (Fuchs, 1995).

Kontakt

Har du några frågor om Phantom träningsmasken? Du kan kontakta oss när som helst här:

• e-post: info@phantom-athletics.com

• Tel.: +43 (0) 1 325 22 58

• Facebook: www.facebook.com/PhAthletics

• Instagram: phantom

• Snapchat: phantom .athl

• WhatsApp: +43 676 3965188

–> vi hjälper gärna till!